En vanlig onsdag

Ja, här händer det inga lustigheter. Dick har spelat in radio idag. Jag har skrivit på boken. Nala har varit hemma hos en kompis efter skolan. Ni hör ju …

Jag tänkte dock underrätta er om att inget hittills har skett i Zambia. Dick skrev till adoptionsorganisationen och frågade hur det gick. Förstås fanns det inga nyheter att komma med. Antingen ligger vårt eländiga kuvert på ett skrivbord där ingen arbetar eller ligger det inte i muthögen. Jag är säker på att det finns en muthög och en vanlig hög. Muthögen är säkert alltid nästan tömd och den andra kommer man aldrig till. Men, vad vet jag? De kanske hör av sig imorgon och frågar om vi kan sticka nästa vecka.

Ja, ja. Här är inga nyheter verkligen inga nyheter. Nala kommer flytta hemifrån innan vi har kommit igenom det där systemet.

Nu ska Dick och jag ta en kopp te och sätta oss i soffan och slappna av. Nala gick och lade sig nyss efter en lång saga. Hon hjälpte till att laga mat idag. Världens bästa unge!

7 reaktioner till “En vanlig onsdag

    1. Vår adoptionsorganisation är svensk. Alla adoptioner i Sverige måste gå genom en svensk organisation. Det är väldigt noggrant reglerat, och några möjligheter att kringgå regelverket (om man inte lämnar landet och byter medborgarskap) finns inte. Att vi har valt Zambia som land att adoptera från beror på att det enligt vår bedömning är bäst. Jag vill dock inte gå in på varför vi tycker det. Det är en känslig fråga för hela adoptionsvärlden.

  1. Nu har jag läst ett smakprov av er lärobok ”Bilden av historien 1b”. Nedan har jag listat mina förslag på förbättringar och funderingar.

    – På början av det första kapitlet ”Historia”, sidan 7, är den första meningen skriven med versaler. Varför är den det? Jag är nyfiken över det, eftersom en sådan layout i vanliga all associeras med informalitet.
    – Vid första kapitlet, sidan 7, används citattecken men ingen referens är närvarande. Varför? Citattecken brukar ha referenser efter sig i akademiska sammanhang.
    – Ett litet skrivfel. Efter kolon brukar man ha stor begynnelsebokstav.
    – Referenser som hänvisar till andra källor är helt frånvarande i läroböcker i allmänhet. Varför är de det? Även fast författaren är sakkunnig inom sitt ämne, kommer informationen från andra källor på ett eller annat sätt.
    – Kapitlet om källkritik kan utökas för att inkludera ”bias”, vilket är ett engelskt ord som definieras som en individs skäl för att ha en vinklad ståndpunkt. Några exempel på bias är authority bias och hindsight bias.
    – Jag är nyfiken angående bilderna i boken. Är alla bilder under licesen Creative Commons eller har förlaget fått tillstånd att använda bilderna? I vilket fall är referenser till bilderna frånvarande inuti texten.
    – Det finns flera läroböcker ämnade åt dagens grundkurser i historia. Vad är det nya som er bok kan bidra med, rent pedagogiskt?

    1. Tack för synpunkter. Om det blir tilltryck kommer eventuella felaktigheter förhoppningsvis att åtgärdas.

      Några svar i all korthet: När det gäller layout, bilder och annat som inte är ren textmassa så har författare liten möjlighet att påverka. Texten skrivs utan att vi vet exakt hur den kommer att bildsättas eller formges eftersom det görs på förlaget.

      Att skriva läromedel skiljer sig också mycket från att skriva annan facklitteratur. Man måste ta hänsyn till vad lärare vill ha och är vana vid att undervisa om. Man får inte få ämnet att framstå som svårt eller alltför intellektuellt utmanande. Man ska förhålla sig till gällande läroplaner och kursplaner. Detta ska sedan vägas mot vad vi vill skriva om och tycker är viktigt.

      Skälen till att vi gjorde den här boken var dels att vi tyckte att förlagets idé, med en rikt bildsatt bok och en layout som påminde om populärvetenskapliga tidskrifter, var bra dels att vi ville skriva en historiebok med större bredd än de gängse som fanns på marknaden, så att inte bara ekonomisk och politisk historia fick plats utan även kultur, konst, kläder, idéer och så vidare. Det gör ämnet mer lockande, anser vi, och det gav också utrymme till nya individer. Vi ville få in så många människor som möjligt eftersom det är vår bestämda uppfattning att historien skapas av enskilda individer.

      På det hela taget är vi nöjda med resultatet. Personligen tycker jag att boken är jättefin, och den är precis så bläddervänlig som vi hade hoppats på.

  2. Vissa personer hävdar att Henrik Ibsens dramer, operor, symfonier och abstrakt film är bara av intresse för överklassen.

    Har du en synpunkt eller reflektion kring det påståendet?

    Socialdemokratins dåvarande ståndpunkt angående intellektuell jämställdhet mellan samhällsklasserna är bortblåst i dagens samhälle.

    1. Varför skulle den sortens kultur bara vända sig till ”överklassen”? Den utgör ju en försvinnande liten del av den samlande befolkningen så påståendet faller bara på grund av det. Eller avses snarare den välutbildade medelklassen? Dumt påstående oavsett, men ämnet förtjänar mer utrymme än jag kan ge här. Jag återkommer kanske med en blogg om detta. Bildning är som bekant ett kärt ämne för mig.

      1. Med ”överklass” tror jag att man hänvisar till personer vid det kungliga hovet, Svenska Akademin, Nobel kommiten och dylikt.

        Man kan ha fått den uppfattningen eftersom man tror att de lägre samhällsklasserna helt enkelt inte tycker om det, på grund av bristfällig eller begränsad utbildning.

        Harold Bloom har föreläst att skälet till att gemene man, och därigenom dagens ungdom som är från medelklassen eller lägre och studerar på universitet, inte läser klassisk litteratur längre och istället läser ”Harry Potter”, ”Hunger games”, ”Fifty shades of grey” och dylikt, är att på grund av bristfällig utbildning.

        Ungdomen förstår sig helt enkelt inte på verken eftersom de inte har fått lära sig att läsa och därför avvisas klassisk litteratur och istället läser man populär litteratur. Tyvärr, är det som är populärt i dagens samhälle inte av hög litterär merit.

        OBS. Jag definerar läsning som en dialog mellan texten och läsaren, och INTE passivt ta sig igenom en handling.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s