Åter i Åkarp

Något har hänt! Är det åldern?

Jag har aldrig förr mått så bra som jag mår nu. Det är som om jag har skalat bort allt ovidkommande och liksom nått in till en kärna av oåtkomlighet och kraft. Andra skulle kanske ta det som ett tecken på förfall, men jag ser det som frihet. Jag går i bekväma kläder, och undviker allt som kan skava eller hålla in. Jag struntar i smink och smycken. Det är som en förvandling som gör mig nästan osynlig. En lagom tjock och lagom gammal kvinna som skiter i hur hon tar sig ut och bara gör vad hon ska väcker noll uppmärksamhet. Den gråzonen, nästan som en egen dimension av verkligheten, ger oanade möjligheter. Fler borde vistas här.

Ibland skärper jag till mig och spelar spelet. På Nalas skolavslutning såg jag städad ut, och när vi åt middag på restaurang i förrgår sminkade jag mig. Djupt ovant nu, och nästan litet äckligt med något i ansiktet.

Jag sliter i trädgården, rör mig i naturen, läser böcker och äter god mat. Gör mig inte till, utan njuter av att leva och må bra.

Här är en bild från mosskanten igår. Nala och jag hittade rester av ett gammalt smalspår. För bara några decennier sedan, långt in på 1900-talet, bröts massor av torv på Store mosse. Torven fraktades med vagnar på räls. Nu ligger resterna och rostar. Det är Nala som har fotat.

2 reaktioner till “Åter i Åkarp

  1. Det är alltid härligt att läsa det du skriver och nu: helt underbart! En varm sommarkram till dig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s