Nytt bad

Vi badade idag igen. Vad ska man annars göra när det är varmt och soligt och det finns ett prima bad i närheten? Nala och vi stortrivs! Vi hoppar, dyker och simmar tills vi är helt slut.

Jag har inte glömt bort mitt löfte om mer information om vår långresa, men det har tyvärr kommit en del emellan. Vi befinner oss i konflikt med vårt larmbolag, och det tar rätt mycket tid i anspråk och gör oss också ganska modstulna.

Bråhögsbadet

Dick växte upp i Staffanstorp som inte ligger så långt från Åkarp. I Staffanstorp fanns (och finns!) Bråhögsbadet, en simanläggning med en 50 meter lång utomhusbassäng. I den tog Dick massor av simmärken när han var barn och tonåring, även sådana som kräver en hel del av simmaren. Idag var vi där tillsammans med Nala som precis har lärt sig simma i en pool i Marbella.

Nu har hon följt pappa i fotspåren. I Bråhögsbadets bassäng tog hon två märken, silverfisken och guldfisken. För att få dem krävs det att man kan simma 25 meter och hoppa ned i bassängen från kanten (för silverfisk) respektive dyka från kanten (för guldfisk). Vi är oändligt stolta över vår lilla sjöjungfru!

Jag har dessutom för första gången dykt från en trampolin. Det var nästan också värt ett märke, särskilt med tanke på hur rädd jag var för vatten förr. Inte nu längre!

Rapport

Vi har förstås kommit hem, men det är litet rörigt. Bara det att jag stavade fel till rubriken tre gånger innan jag fick den rätt kan ge en vinkning om stabiliteten just nu.

Dick blev av med plånboken i Barcelona. I den låg förstås en stor del av reskassan, körkort och annat matnyttigt, dock inga pass. Resten av resan blev jag boss över. Jag hyrde bil i Malaga, körde bilen i mer än vecka, fixade hotellincheckningar och inträden och mat och glass och allt mellan himmel och jord. Detta i Spanien, som inte är ett land där det är självklart att hustrun gör sådant som att ratta en jättebil med maken bredvid eller ens hala upp kortet och betala för middagen. Fast det gick bra, var kul till och med. Jag inser att jag sedan flera år har varit litet av en lätting under våra resor. Dick är ju så himla driftig och snabb i vändningarna att jag mest har släpat väskor och Nala någonstans i bakgrunden. Nu fick jag återigen faktiskt resa. Det var kul, men jobbigt.

Vi kom hem igår kväll. Vi håller fortfarande på att få ordning på våra grejer, tvättar och handlar.

Det största skälet till den skraltiga uppdateringen är spanskt hotellinternet. Det är svajigt, eller rakt av svagt. Dessutom lade min laddningssladd av rätt var det var. Usel kvalitet på sladdar nuförtiden! Lyckligtvis finns Media Markt även i en stad som Córdoba (vacker stad, för övrigt). Jag ska göra mitt bästa för att hämta upp detta under de närmaste dagarna. Ni ska få bilder och intryck, även om det blir litet i efterhand. Nu när vi är hemma händer knappt någonting. Vi grillar och tar det lugnt, oroar oss för Nalas förskoleklass till hösten. Vi har fortfarande inte fått besked om ifall hon kommer in på skolan vi vill ha henne på eller om det blir den eländiga med ”kamratuppfostran” som överideologi här i Åkarp. Vi håller tummarna. Kanske löser det sig genom att vi lämnar landet för en lillasyster.

Gibraltar

Igår lämnade vi Ronda och körde till Gibraltar. Vi hade hoppats på en kabelvagnstur till toppen av klippan, men kabelbanan var trasig. Istället tog vi en taxiguidning upp på klippan. Det var tur. Den resan var jättebra och gav oss nog mycket mer än vad kabelvagnen skulle ha gjort.

Wow

Jag ska återkomma till den här boken och ge den rättvisa, men det får vänta tills jag kommer hem.  Nu vill jag bara säga att ni ska köpa den, låna den, och framför allt läsa den. Ni vet när man sörjer att avsluta en bok för att världen och människorna man mött försvinner då. Det är den känslan. Jag är lite tagen, ledsen och ur fas ikväll.

DSC_1490.JPG