Att överleva dagen

Jag vet att jag inte har bloggat på länge. Först berodde det bara på att jag verkligen behövde vara ledig när manuset till Liber hade kommit iväg. Jag kände mig helt slut och det var väldigt skönt att äntligen få lägga allt åt sidan, stänga av datorn och strunta i hela jobbdelen av livet. Bloggen är en del av jobbet. Jag tänkte återkomma redan i mellandagarna och därefter sköt jag upp återkomsten till efter nyår och sedan var det som om helvetet bröt ut.

När det inte finns något positivt alls att skriva om bör man inte skriva. Det är en av de regler jag håller mig till här i bloggen. Ni förstår säkert att det ni får er till livs bara är en del av sanningen. Jag vill inte att ni skall känna till sådant som är alltför eländigt.

Förra året var ett av de eländigaste åren jag har varit med om. Jag tänkte att vad som än sker så kommer det här året att bli bättre. Jag är inte längre särskilt övertygad om det. Det blir kanske inte sämre heller, men jag tror att det kommer att ligga på ungefär samma låga nivå. Det som är positivt är att man vänjer sig. Mina redan extremlåga förväntningar på tillvaron är ytterligare nedskruvade vilket antagligen innebär att jag ibland till och med kommer att bli glatt överraskad över att allt inte blir fullt så förfärligt som jag tror att det skall bli.

Men, jag tror att vi lämnar det här deppträsket så länge. Varken ni eller jag blir särskilt upplyfta av det. I stället tänkte jag göra en kort tillbakablick över det gångna året. Några trevliga saker hände trots allt 2013 och här kommer en liten lista över händelser som är värda att minnas. De kommer inte i någon särskilt ordning.

1. 101 föremål ur Sveriges historia. Vår första gemensamma bok utkom. Det var ju roligt. Alla som har läst den har dessutom tyckt om den och det är nästan ännu roligare. Och så är den snygg också, vilket vi under en period av processen allvarligt betvivlade att den skulle bli.

Sommaren 2013 3982. Egyptenresan. Utan överdrift var den årets bästa jobb. Vem behöver inte göra en resa till sydligare i breddgrader i början av mars? Vår lilla gruppresa hade nästan hela landet för sig själv, kändes det som. Det var få turister i Egypten förra året. Det bästa var när jag, Dick och en liten tjej som var med på resan gick in i en av de stora pyramiderna och vi var de enda som var där. Jag tror att det är en närmast unik upplevelse.

0073. Shoppingresan till Venedig. I Egypten shoppar man inte så väldigt mycket, men det gör man i Venedig. Jag tror att förra årets Venedigresa var den dyraste resa jag gjort i mitt liv. Jag har aldrig ätit och shoppat för så mycket pengar på så kort tid förr. Det var verkligen befriande. Den som påstår att shopping inte kan göra en människa lycklig har fel. Att  kombinera detta med att se Pireuslejonet i verkligheten var rening för min nedsolkade lilla själ. Att utöver detta dricka bellini i väntan på världens godaste hummerpasta mitt på dagen medan man tittar på båtarna som far förbi och fantiserar om att bosätta sig på ön mittemot… Det blir inte bättre. Om jag hade kunnat pausa livet just där och sedan kunnat sitta så resten av evigheten tror jag att jag hade gjort det.

Venedig 2013 022

4. Tre bröllop. Först gifte sig ett par goda vänner vi har i Nybro. Därefter var det stor bröllopsbaluns i Toscana för två andra vänner. Och slutligen gifte sig min syrra med sin ungdomskärlek. Så romantiskt att man kan smälla av!

Italien, bröllop 1235. En ny systerdotter. Stora systerdottern fyller snart elva och nu har hon äntligen fått en lillasyster. Jag älskar systerdöttrar. Alla borde ha minst två att skämma bort och tycka om. Jag tror att det är de bästa släktingarna man kan ha.

Marie och Staffan 030Sommaren 2013 393Det var nog det hela.

Kalmar idag

Snart sätter vi fart mot Kalmar. Vi tänkte äta en god lunch på hamnkrogen. Nu är det ett år sedan och den verkar ha förändrats en del. Den gamla hederliga affärslunchen ser ut att vara borta. Vi får se hur det blir. Tidigare har hamnkrogen varit det självklara lunchalternativet i Kalmar, om man vill äta gott. Det finns gott om ”tredjeklassensetablissemang” i staden, men få bra ställen.

Förra veckan åt vi middag på Källaren Kronan. Det var nog tolv år sedan jag var där senast, men källaren var sig lik. Restaurangen ligger i ett 1600-tals hus och man sitter under låga tegelvalv och äter. Det är mysigt. Vi åt pepparkryddad oxfilé och den var riktigt bra, bättre än vi förväntat oss, faktiskt. Det var så bra att vi bestämde oss för dessert. De hade västerbottenostglass med hjortron. Det tog jag. Dick åt något med nougat som också var gott.

Enda nackdelen med kvällen var att personalen tydligen helst ville ha alla gästerna i ett rum (det finns många valv att sitta under) och de trängde därför ihop folk bredvid varandra. Jag har aldrig förstått det. Jag har aldrig träffat någon som gått ut och ätit och som uppskattat att hamna precis bredvid ett annat gäng som nyss anlänt. Det blir stökigt och högljutt och stör matupplevelsen. Bättre att sprida ut folk litet, tycker jag. Detta sagt ur gästperspektiv, förstås. Jag fattar ju att personalen tycker att det är en vinst om folk trängs eftersom de slipper röra sig över stora ytor. Vi hamnade i alla fall bredvid ett gäng på fyra som var rätt snacksaligt.

Ikväll föreläser Dick om 1200-talet för dryaderna. Imorgon river han av 1300-talet. Jag misstänker att han kommer att vara i sitt esse. Digerdöden imorgon kommer att bli fantastisk. Jag tänker emellertid inte sitta med och lyssna. Jag måste nämligen fortsätta med trettioåriga kriget. Vi måste bli färdiga och det känns som vi springer maraton med karlssons klister under sulorna.

Min fikaträff med systerdottern igår blev väldigt trevlig. Vi skall göra om det. Vi gick till Nilssons fik, som är det enda i Oskarshamn som har söndagsöppet. De gör egen glass som är god. Vi blev där i ungefär en timme och pratade om skola, läxor, kompisar, my little pony och hemligheter. Nästa gång åker vi till Berga och fikar. Enligt systerdottern finns det ett bra ställe där.

Angående bröllopet, förresten. Så här såg dukningen ut. Jag fixade blommorna. Brudparet ville ha det höstigt. Och de gifte sig på halloween, den 31 oktober och det skulle märkas litet.

Marie och Staffan 023Marie och Staffan 024Så här såg jag och Dick ut och den sista bilden visar mig och minsta systerdottern. Notera hennes chica strumpbyxor med spets på stjärten. Det ni inte ser är att hon dreglade något kopiöst på min Alberta Ferretti-klänning. Lyckligtvis var hon ren i munnen. Hon är bara drygt två månader så hon går ju inte omkring och smygäter chips och ostbågar.

Marie och Staffan 035

Marie och Staffan 030

Magma

Vet ni om att Dick skriver kolumner för en finlandssvensk tankesmedja som heter Magma? Han senaste kolumn kan ni läsa här. De övriga finner ni på samma sida.

Gästerna kom förresten, ifall ni undrade, och de hade vinet med sig. Kvällen blev jättetrevlig och vi fick veta att de skall gifta sig i september nästa år. Underbart! Vi skall åka till Toscana på bröllopsfest i tre dagar. Det kan inte bli bättre.

Imorgon sticker vi till Kalix, som ni vet. Vi återkommer från London på måndag. Vi åker ju direkt från Kalix till London. Nästa onsdag drar vi till Wien. Vi har några bra restaurangbokningar och vi skall besöka massor med museer. Ni skall få se! Vi har köpt en ny kamera också, så bilderna blir bättre än någonsin om vi lär oss att hantera den, men det gör vi förstås.

Ha en trevlig kväll!

Hemma igen

Åh, vilken kväll. Jag får medge att jag känner mig litet sliten idag, men det var det värt. Vi var med om världens trevligaste middag igår kväll och det var tur att vi övernattade.

Vår vänner har dessutom byggt till ett nytt hus i sin trädgård (tänk er en slottspark, inte en vanlig trädgård). Där planerar de att ta emot bröllopsfirare och andra som vill ha fest i en vacker miljö i framtiden. En jättebra idé, tycker vi. Långt över 100 personer ryms i huset, som har restaurangkök och toaletter och alla bekvämligheter som kan behövas. Det kan inte bli annat än en succé, men än så länge är inte allt klart. De hoppas kunna ta emot gäster nästa sommar.

 

Äntligen utflykt

Idag kom vi äntligen iväg på vår Gotlandsutflykt. Vi besökte tre platser, som var lätta att hinna med på några timmar.

Först åkte vi till Horsan, som är en liten grund sjö på norra Gotland. Man kan tyvärr inte gå runt den, men man kan följa en skogsväg och då och då göra små avstickare ned till sjökanten och gå en sväng utmed den. Sjön är jättegrund, kanske en meter på djupaste stället och alldeles klar.

Ni ser att den verkar ganska badvänlig om man är tre eller fyra år gammal. En vuxen person kan blöta vaderna i vattnet.

Efter Horsan åkte vi tillbaka mot Visby och stannade i Lickershamn för att äta lunch och gå en kort promenad till en rauk som heter Jungfrun. Den är väldigt stor och ligger anslående på en klippkant. På Lickershamnskrogen kan man få en supertrevlig lunch. Vi käkade råbiff, men vid grannborden kalasade sällskapen på Caesarsallad respektive Lickershamnsburgare. Det såg också gott ut, men vi var mycket nöjda med vår råbiff. Vid Jungfrun pågick tyvärr ett bröllop, så vi kunde bara se rauken från håll:

Vi åkte vidare mot Visby och kom med hjälp av småvägar till vårt sista utflyktsmål: Björkume. Det ligger också vid kusten och är ett naturreservat som både består av kust, klippor, myrmarker och skog. Det var mycket vackert och omväxlande. Vi gick både vid den steniga stranden och uppe på klinten.

Som ni ser har vädret varit fint idag. Vi har verkligen njutit. Våra utflykstmål hittade vi i en liten behändig bok som heter Utflyktsguide till ett urval gotländska naturreservat. De har den gratis på turistinformationen i Visby. Stanna till där och införskaffa den för den är bra.

Trevlig kväll i Oslo

Vi hittade en fisk- och skaldjursrestaurang som heter Lofoten. Den var trevlig men dyr. Vi åt tre ostron var, lax med asiatisk touch och chokladkaka. Vi drack varsitt glas champagne och en flaska standardvin till maten. Det kostade ungefär 2 000 kronor (norska). Litet att ta i, tycker vi. Det hade varit värt 1 300, kanske. Då hade vi tänkt att det var prisvärt och gärna rekommenderat det till alla som åker till Oslo. Nu tänker vi att det kanske går att finna bättre. Men Guide Michelin rekommenderar Lofoten, så  det är ett bra ställe. Men dyrt, som sagt.

Efter maten vandrade vi hemåt genom Oslo och njöt av att kvällen inte var svinkall och regnig. Vi har nog haft bästa vädret hittills i sommar. Jag gillar Oslos rådhus. Det är så vackert:

Innan vi gick tillbaka till hotellrummet stannade vi först till i en kvällsöppen turistbutik. Dit skall vi gå igen för det hade en ENORM avdelning med julgranskulor och jag älskar verkligen att pynta granen. Utan att överdriva det minsta kan jag garantera att vi har en av de mest exklusiva julgranarna i norra Europa. Vänta till december så skall ni få se. Det fanns också vackra sjalar i silke och ull. Vi köpte två som jag skall ha till vintern.

De hade en vit pälsbrämad manteliknande kappa också (med huva) som kunde få vem som helst att smälta. Min syrra skulle kunna ha den när hon gifter sig om hon gör det till vintern och kommer åkande i en släde dragen av sex vita hästar och med små pager i silvertrikå. Är det realistiskt? Kanske inte. Men manteln var supersnygg!

Till sist stannade vi till i restaurangen i hotell Bristols lobby och tog en kaffedrink och nu är vi tillbaka i rummet.

Den omtalade gyllene lobbyn, inte vårt rum

Imorgon tar vi båten till Bygdöy (norskt ö, förstås) där det finns flera museer som vi skall besöka. Men jag bloggar innan vi åker och när vi kommit tillbaka.