Värre än så …

Jag verkar inte bli sämre än jag var igår, snarare bättre. Just nu känns det som helt friskt.

Nala har dock varit hemma från skolan idag. Hon hostar som en gammal snuskgubbe. Fattar ni vad jag menar då? Hon riskerar att bli hemma imorgon också. Dick är också värsta eländet.

Det är så lagom livat i Åkarp.

Dick blev i alla fall intervjuad i radio idag. Jag tror att det var på P4. Han var nöjd med intervjun, och den går säkert att hitta.

Ååh, neeeej!

Jag är förkyld. Alla på Nalas förskola har varit hemma i omgångar på grund av sjukdom, utom Nala. Hon har för en gångs skull klarat sig, det var tills för några dagar sedan. Då blev hon sjuk, och när Nala blir sjuk åker jag också på det. Så nu sitter jag här med halsont och väntar ivrigt på att förkylningen ska flytta upp till näsan. Jag tycker alltid att halsen är värst.

Vi har kommit hem igen. När vi lämnade Stäket i morse sken solen. Sedan hamnade vi i en småländsk snöstorm, och nu har vi återvänt till det normalskånska gråvädret. Alla säger att våren lär komma med buller och bång och vara slut på två dagar. De två dagarna skulle jag gärna vilja se nu.

En annan sak jag väntar på är nya bilen. Den ska komma den här veckan, men jag har inte hört någonting.

Nya rön

Vem visste att det fanns en dansk 1600-talspräst som menade att julbocken och djävulen var samma sak? Den som var idiot nog att släppa in julbocken i julstugan hade alltså i själva verket släppt in, ja ni fattar vem. Hur gick det för de människorna, tror ni? Jo, de blev bortrövade. Hårda 1600-talsfakta. Prästen yrkade på förbud mot julbockar.

Sådana små pärlor hittar man när man måste göra om arbetet.

Idag blev det tiotusen tecken. Mer gick inte att pressa fram. Troels-Lund tar tid. Och det tar tid att kolla upp saker han påstår men som verkar småskumma, som just denna 1600-talspräst. Han visade sig ju vara helt korrekt och mycket användbar.

Dick har tagit Nala på promenad igen. Därefter har han packat ihop nästan alla julgrejer medan jag har suttit och jobbat och med tiden noterat en annalkande förkylning.

Den är litet som ett avlägset åskväder. Först är det bara några moln vid horisonten. Man tänker att de kommer inte hit. Det går bra att ligga kvar på stranden. Sedan känner man en svag bris, som man kanske inbillade sig. Sedan ser man att molnen nog har närmat sig, eller är det inbillning ändå? Till slut kan man inte skjuta faktum ifrån sig länge. Molnen är där. De är många. De är mörka. Det mullrar i bakgrunden. Där är jag nu. Imorgon är det nog över mig.

Som om jag har tid för förkylning! Måtte den bli beskedlig.

Men, kanske blir boken bra. Just nu känner jag ett svagt hopp för den. Usel är den i alla fall inte, utom delvis. Men jag skall läsa och läsa om innan jag lämnar den till Dick och sedan kommer han slakta den skoningslöst och därefter är den redo för en vända till förlaget.

Det värsta är att jag har tänkt ha ett avsnitt om tomten och julen i populärkulturen. Jag måste ha det. Det är ju egentligen ett omöjligt företag. Hur många julsånger finns det? Hur väljer man bland dem? Hur jag än gör kommer gnetiga läsare notera att jag har hoppat över i princip allt. Jag kan inte ens göra ett representativt urval. Jag vet inte riktigt hur jag skall göra med det kapitlet. Det kommer att bli rätt eländigt vad jag än gör är jag rädd. Men om jag struntar i det så kommer det också se märkligt ut. Så hellre ett eländigt kapitel än inget alls? Eller?

Nu skall vi äta. Jag fick nyss en bild från pappa. De äter gratinerad hummer ikväll och dricker champagne. Vi skall äta pizzarester och dricka ur en vinflaska från gårdagen. Egen pizza, men ändå.

Ont i halsen

Jäkla bokmässan. Man tror att man skall klara sig från förkylning efter att ha manglats bland en massa virus i flera dagar och så åker man dit i alla fall. Det skaver som satan i halsen. Jag har druckit te och knaprat strepsils hela dagen. I kombination hjälper det faktiskt litet.

Jag misstänker starkt snubben som stod bakom min rygg och hostade. Jäkla typ!

Jag får hålla mig på avstånd från den stackars killen från Liber under middagen ikväll. Jag vill ju inte sprida det här vidare till någon mer.

Det har alltså känts rätt eländigt idag och tomtarna har fått ta en paus medan jag har tyckt synd om mig själv.

Nu skall jag dricka litet mer te.

Grattis på födelsedagen!

Idag fyller min systerdotter nio år. Jag och Dick kan tyvärr inte hälsa på henne och fira, men vi har skickat ett paket. Det ligger hemma oss henne och väntar, kanske är det redan öppnat. Vi hoppas att hon får en himla bra födelsedag, med tårta och ballonger och annat mysigt. Stor kram från oss! Hoppas att vi ses snart!

Som ni märker överlevde jag flygresan. För säkerhets skull köpte jag några småflaskor whisky, men dem behövde jag inte tulla på. Som om det hade hjälpt, då… Nu är vi tillbaka i Åkarp där det är soligt och fint.

Imorgon börjar allvaret igen. Det känns som om vi hade några dagars semester på Irland. Dick föreläser i Lund klockan 8 för en grupp studenter och när han slutar tar vi bilen till Norrköping för att lansera hans nya bok, En medeltida storstad: Historien om Söderköping. Dick föreläser och signerar böcker på en bokhandel (se tidigare inlägg under Kalendarium för närmare information). Jag sitter i publiken. Jag kommer naturligtvis blogga om hur det går.

Nu skall jag packa upp och ta igen mig litet. Jag är helt slut. Det beror väl på förkylningen. Egentligen var det bra att den kom nu. Om ett par dagar dimper nämligen hela manuset till näst sista delen av Sveriges historia i huvudet på mig. Då har jag några hektiska arbetsdagar framför mig när registret skall färdigställas.