I Kalmar, igen

Idag blev det en lunch på Hamnkrogen, som förr hette Calmare hamnkrog (möjligtvis med annan stavning). Jag tror att den största skillnaden mot nu och då är namnbytet. Maten är fortfarande (utan konkurrens) den bästa i Kalmar. De serverar inte flerrättersluncher längre om man inte ser till att ringa i förväg och boka en sådan, men vi lyckades ändå få till en helt okej deal.

Vi delade på dagens soppa, som var en blomkålssoppa (utsökt!) med kallrökt lax, till förrätt och tog varsin spätta med spetskål och musselsås till varmrätt. Som avslutning blev det en god och krämig chokladtryffel. Med två glas vitt vin var och kaffe blev det ändå inte mer mer än 600 kronor, vilket kändes helt rimligt. Maten är vällagad och bra. Inte innovativ, men snygg och hederlig. Det är alltså fortfarande hit man skall gå om man vill få en ordentlig, lyxig långlunch i Kalmar. Servicen är trevlig, proffsig och flexibel. Den som är pensionär får tio procents rabatt. Hamnkrogen spöar Gröna stugan varje dag i veckan. Maten, servicen och miljön är bättre, för att inte tala om utsikten mot Ölandsbron och hamninloppet. Du sitter praktiskt taget i vattnet och äter.

Om några timmar skall vi infinna oss hos dryaderna för en föreläsning. Nu ligger vi i hotellsängen och arbetar.

Kalmar idag

Snart sätter vi fart mot Kalmar. Vi tänkte äta en god lunch på hamnkrogen. Nu är det ett år sedan och den verkar ha förändrats en del. Den gamla hederliga affärslunchen ser ut att vara borta. Vi får se hur det blir. Tidigare har hamnkrogen varit det självklara lunchalternativet i Kalmar, om man vill äta gott. Det finns gott om ”tredjeklassensetablissemang” i staden, men få bra ställen.

Förra veckan åt vi middag på Källaren Kronan. Det var nog tolv år sedan jag var där senast, men källaren var sig lik. Restaurangen ligger i ett 1600-tals hus och man sitter under låga tegelvalv och äter. Det är mysigt. Vi åt pepparkryddad oxfilé och den var riktigt bra, bättre än vi förväntat oss, faktiskt. Det var så bra att vi bestämde oss för dessert. De hade västerbottenostglass med hjortron. Det tog jag. Dick åt något med nougat som också var gott.

Enda nackdelen med kvällen var att personalen tydligen helst ville ha alla gästerna i ett rum (det finns många valv att sitta under) och de trängde därför ihop folk bredvid varandra. Jag har aldrig förstått det. Jag har aldrig träffat någon som gått ut och ätit och som uppskattat att hamna precis bredvid ett annat gäng som nyss anlänt. Det blir stökigt och högljutt och stör matupplevelsen. Bättre att sprida ut folk litet, tycker jag. Detta sagt ur gästperspektiv, förstås. Jag fattar ju att personalen tycker att det är en vinst om folk trängs eftersom de slipper röra sig över stora ytor. Vi hamnade i alla fall bredvid ett gäng på fyra som var rätt snacksaligt.

Ikväll föreläser Dick om 1200-talet för dryaderna. Imorgon river han av 1300-talet. Jag misstänker att han kommer att vara i sitt esse. Digerdöden imorgon kommer att bli fantastisk. Jag tänker emellertid inte sitta med och lyssna. Jag måste nämligen fortsätta med trettioåriga kriget. Vi måste bli färdiga och det känns som vi springer maraton med karlssons klister under sulorna.

Min fikaträff med systerdottern igår blev väldigt trevlig. Vi skall göra om det. Vi gick till Nilssons fik, som är det enda i Oskarshamn som har söndagsöppet. De gör egen glass som är god. Vi blev där i ungefär en timme och pratade om skola, läxor, kompisar, my little pony och hemligheter. Nästa gång åker vi till Berga och fikar. Enligt systerdottern finns det ett bra ställe där.

Angående bröllopet, förresten. Så här såg dukningen ut. Jag fixade blommorna. Brudparet ville ha det höstigt. Och de gifte sig på halloween, den 31 oktober och det skulle märkas litet.

Marie och Staffan 023Marie och Staffan 024Så här såg jag och Dick ut och den sista bilden visar mig och minsta systerdottern. Notera hennes chica strumpbyxor med spets på stjärten. Det ni inte ser är att hon dreglade något kopiöst på min Alberta Ferretti-klänning. Lyckligtvis var hon ren i munnen. Hon är bara drygt två månader så hon går ju inte omkring och smygäter chips och ostbågar.

Marie och Staffan 035

Marie och Staffan 030